helgalet...

Snart, om några timmar, kommer Pappa V hem igen från Japan. Tack och lov! Det har varit en fruktansvärt jobbig vecka, därför har jag inte skrivit något mer i bloggen. Det började med att alvin klein blev förkyld. Han hostade till att börja med, sedan kom snuvan. Och han sov jättedåligt, både på natten och på dagen. En natt hade jag honom bredvid mig i sängen, resp. i Pappa Vs sänghalva, men det innebar ju bara att jag sov urdåligt. Han har kommit bort helt från sina sovrutiner och vissa kvällar har han somnat först vid tiotiden, en kväll somnade han inte förren tjugo över elva. Jag höll på somna före honom och väcktes av en snarare glad och sprallig alvin klein än av en trött sådan...

I torsdags gjorde jag typ allt för att han skulle vara trött på kvällen. Var ute flera gånger med honom, på lekplatsen, lät honom gå mycket själv utomhus etc. Men han sov bara en halvtimme (istf två timmar) på eftermiddagen. Trodde, naiv som man nu bara kan vara som mamma, att han skulle somna tidigt, senast halv nio. Själv var jag så trött att jag trodde jag skulle kunna somna stående, om man bara lät mig. Klockan halv tio på kvällen var alvin klein fortfarande vaken, vägrade sova. Jag trodde jag skulle bli galen på honom. Efter att ha fått höra lugnande ord av mamma och pappa (tack!) klädde jag på alvin klein en jacka ovanför sovkläderna och tog med honom ut på promenad i barnvagnen. Klockan tio på kvällen. Helgalet.
Det funkade iallafall. Efter att ha protesterat en liten stund och sedan nöjd legat och babblat och skrattat åt ljuset som kom in i barnvagnen från gatulyktorna, somnade han tillslut. Äntligen.
Dagen efter var han hos farmor och farfar hela dagen. Jag åkte hem och sov. I tre timmar.

alvin klein verkar ha ställt om sig på att inte sova middag från kl 11 till 13. Idag fick han lunch straxt efter kl 12 och gallskrek, för han var nog både hungrig och trött. Efterrätten, en bit äpple, somnade han med i handen.

gräsänka och hostmedicin på lök

Nu har alvin kleins mormor och morfar rest hem igen. Och bara en timme efter deras flyg gick Pappa Vs plan till Japan. Så nu är jag gräsänka och huset känns speciellt tomt efter att ha varit fullt och livligt i en vecka. Usch.
Vilken tur att alvin klein håller sig vaken extra för min skull, så att jag inte ska känna mig för ensam :-) Ikväll fick jag honom att somna först tjugo i tio på kvällen. Felet var att han somnade i bilen på väg hem från hans farmor o farfar, på de sista metrarna, som vanligt. Och när jag bar in honom i huset och tog av honom jacka o skor vaknade han bara till kort, gnällde och somnade om igen, så jag hade inte hjärta att väcka honom då. Speciellt inte som han verkar kämpa mot en förkylning, han hostar rätt mycket och snörvlar lite grann.

Gjorde egen barnvänlig hostsaft som jag gav honom innan han somnade:
En hackad lök.
En tesked honung.
Lät det stå och dra i ett par timmar.
"Vätskan" som bildades ska vara bättre än hostmedicin man köper, speciellt för småbarn. alvin klein tyckte det smakade gott och ville bara ha mer och mer. Gav honom tre teskedar.
Nu har han sovit ett par timmar och jag har bara hört honom hosta en gång, så det verkar hjälpa.

Idag har det duggregnat hela dagen, man märkte inte att det regnade men blev dyngsur ändå. Hoppas det inte regnar hela dagen imorgon, så att vi kan gå och gunga igen, det tycker alvin klein är kul. Se vilken fin gunga vi har på leksplatsen hos oss.

tji fick jag!

Det var ett tag sedan alvin klein sade något som kunde ens liknas vid ordet "mamma" (se inlägg från slutet av januari). Det är nu bara "pappa" och liknande (pappa, babba etc) som gäller. Vi har försökt lära honom tecknen för mamma (klapp på kinden) och pappa (klapp på hakan).
Och visst lärde han sig det, men inte som jag hade tänkt mig: han klappar sig på kinden (se ovan) och säger "pappa" - och MENAR "pappa"... :-(

Han är dock så stolt över att han kan ett tecken för pappa att det är svårt att korrigera honom, så jag accepterar väl det då. Liksom att jag accepterar att han inte längre vill säga "mamma". Han behöver väl helt enkelt inte beteckna det som är självklart (som mamma, mat och mjölk...)?!
Hans älsklingstecken är just nu "blomma" (ena handen hålls med handflatan uppårriktad och öppnas långsamt, alvin klein säger samtidigt typ "bff-a" och han springer runt i huset och visar på alla växter, alla foton eller bilder på blommor eller växter. Andra nya tecken är för hund och fågel.

Så ni kan ju tänka er hur det går till på en promenad: vi ser blommor och växter och stannar till o tittar på dem. Sedan hör vi en hund och alvin klein springer åt motsatta hållet för att få se hunden (det hände igår, jag försökte lura honom att jag såg en hund framför oss men det gick han inte på). Sedan hör vi en fågel och han börjar se sig omkring efter pippin. Sedan ser han en blomma igen, etc.

mormor och morfar är här!

I lördags kväll kom alvin kleins mormor och morfar hit till oss. Och i går visade vi dom att det kan vara vinter här med. Vi tog bilen upp i bergen och åkte kälke. Det var rätt mycket snö, upp till tjugo cm. Vitt och härligt, speciellt längs bäcken som porlade alldeles nedanför backen. Om man inte hann bromsa in kälken i tid, hade man kunnat plurra i vattnet. Men det hände naturligtvis inte oss. Dagen innan hade vi också åkt kälke och alvin klein tyckte det var jättekul, nu var han inte lika förtjust i det hela. Men när jag satte mig med honom på marken och kanade nerför backen utan kälke, skrattade han igen.

Imorse vaknade vi i ett vinterlandskap, det hade snöat hela natten. Men på snö följer tö och på eftermiddagen övergick snöfallet i regn. Vad annars? Men alvin klein gick ut på promenad med sin mormor och byggde snögubbe.

språkutveckling och tecken

Efter DNs artikel är det kanske fler läsare som undrar vad teckenspråk har för påverkan på barnets språkutveckling. Eftersom jag själv studerat språkvetenskap tycker jag det är intressant. Utan att nu referera till facklitteratur, men dock till ett par internetsidor (se nedan), kan jag ta upp några viktiga punkter:

- barnet kan använda tecken, som tillexempel att peka eller vinka, mycket tidigare än det kan uttala ord begripligt. Ett barn som kan uttrycka en önskan (tex "mer") eller kan visa eller fråga efter något (tex "katt", "var?") lär sig tidigt att det kan kommunicera själv, är alltså inte passivt i umgänget. Det minskar naturligtvis frustrationen hos både barnet och den vuxne.

- tecken hjälper barnet att kommunicera, det "stjälper" inte: många föräldrar är skeptiska till teckenspråk för bebisar och tror att det hämmar barnets språkutvekling, att barnet hellre tar till tecken än talat språk. Men sk babytecken kan ses som ett försteg till talat språk och barnet tycker det är roligt att kommunicera. Man bör nog betona det roliga i att teckna med sitt barn. Forskning visar även att barn som tecknar till en början lär sig talat språk och fler ord än de barn som enbart har lärt sig talspråk.

- Barnet lär sig redan på ett tidigt stadium ord och begrepp, tex kan man använda samma tecken för att bada som för att duscha. Min son på ett år förstår att båda orden hör ihop, de bildar en samantisk grupp.

Läs gärna mer om det här (engelsk text).
och här (svensk sida)
eller även här (till svensk sida)

inredning av ett barnrum

När alvin klein föddes var hans eget rum vitt och rätt tomt. Laminatgolv, vitmålade väggar, vitt tak. En garderob i ljust trä och ett skötbord i mörkare nyans hade vi hunnit få in. Mitt i rummet stod en rödmålad gungstol som jag köpt för en euro på ebay-auktion. Solgula gardiner piggade upp det hela lite. Men det var inte mycket i rummet som avslöjade att ett litet barn skulle bo där.
Vi visste inte riktigt hur vi skulle inreda barnrummet och lät det komma som det ville. Och en vacker dag fick jag en impuls:

- Jag hade sett en färgbytta med solgul färg som jag tyckte mycket om och funderat på var man skulle kunna använda den bäst.
- Några dagar senare hittade jag en tapetbård med elefanter på i färgerna ljustgrönt, solgult och brandgult. Tänkte genast på färgbyttan jag sett och bestämde att det iallafall skulle bli EN färgglad vägg. Med solgul färg. Och elefanter.

(tips: klicka på bilden för att förstora)

Det tog flera månader innan någonting mer hände. Tillslut målade jag ena långväggen solgul nertill och ljusgrön upptill och placera bården däremellan. Blev mycket nöjd med resultatet.
Men nu kändes väggen mittemot alldeles för vit och trist. Där hängde bara en fin oljemålning som alvin klein fått i present av min kära mormor.
- Så jag lät några fjärilar pigga upp väggen. Ibland "flyger" de iväg och hamnar någon annanstans, vilket ger ombyte.


- Senare kom även ett par färgglada hyllor (i gult och orange) dit. Lejonbokstödet visar att jag inte är helt ensam om att komma på färgkombinationen ljusgrönt-gult-orange...


- Vi letade länge efter en belysning som var lite mer än nattlampa men lite mysigare än vanliga taklampan, och när alvin klein kom hem efter julen i Sverige, hängde en diskolampa i hans rum! Pappa V har bra och roliga idéer ibland!


De senaste tillskotten till rummet är
- det fina broderade lejonet i svart lådram. Det har alvin kleins Moster A broderat i skolan en gång i tiden och gett mig. Jag tyckte det passade in jättefint här


- den oranga och gula klockan som hängt nere i tvättstugan (kvarlämnad av de som bodde i huset före oss)
- mattan. Som jag har letat efter en vettig, fin matta, inte för tråkig, inte för dyr. Har tillbringat många timmar med det temat, mest i internet. Och så hittar vi plötsligt en på ett stort (svenskt) möbelvaruhus som vi varit på tuusen gånger minst och tittat på deras mattor.



- Från samma möbelvaruhus stammar den lustiga krokodilspegeln.


Nu kan jag ligga på lekmadrassen (orange den med) och njuta av det barnsliga och färgglada rummet. Hoppas alvin klein tycker lika mycket om det som jag. Vad tycker du?

studie i språkutveckling

Läste just på DNs internetsida om att barns ordförråd blir större om man använder gester när man talar med dem.
Jag tyder det så att inte bara allmänt "viftande" med händerna i luften räknas utan även teckenspråk. Men det visste jag ju egentligen redan, att barn lär sig talat språk bättre om de lärt sig teckna. Det lärde vi oss på kursen för babyteckenspråk.

Intressant artikel, läs själv här:

http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=597&a=883333

idrottsdag

så här ser en utmattad (snart) 13-månaders pojke ut efter en intensiv dag med mycket idrott.
Det började redan klockan halv tio i morse (jag vet, hemskt tidigt!) med gymnastik för småbarn (1-3 år), vilket innebar bla att leka med boll, klättra upp- och nerför tjocka mattor och krypa genom tunnlar. alvin klein tyckte det var spännande, men det intressantaste var nog ändå att titta på alla andra barnen.
En enda pappa var med, annars var det bara mammor och en eller annan farmor. Pappor är tyvärr sällsynta i sådana sammanhang. Men tack vare att man har ändrat reglerna i Tyskland och gett föräldrarna betald föräldraledighet i upp till 14 månader (förebild var till stor del Sverige), så är det allt fler och fler pappor med i bilden.
Pappa V, alltså alvin kleins pappa, har nu haft en månads pappaledigt och idag var sista dagen hemma för hans del (nej, han följde inte med på babygymnastiken, eftersom han nattade om alvin klein klockan fyra imorse fick han sovmorgon). Så vi åkte iväg till badhuset och badade med alvin klein (ja, plaska vatten!).


alvin kleins badbyxor


alvin klein blev eld och lågor när jag berättade att vi skulle bada och "plaska vatten" - han gjorde tecken för bada och visade hur man plaskar vatten och skrattade. Sedan blev han något förvånad över att jag pratade om att åka bil för att bada - han ville gå upp på övervåningen där badrummet är. Men när vi väl kom in på badet och han såg simbassängen sken han upp. Och vi hade det väldigt roligt, vi tre.

tillbaka ut ur skogen

Hej igen! Vi är tillbaka igen efter en veckas skidsemester. Vi har varit djupt inne i bayerska skogen, ett stenkast från tjeckiska gränsen och inte heller långt från Österrike. alvin kleins farmor och farfar var med och vi turades om att åka skidor (både på längden och tvärsen) och ta hand om alvin klein.
Själv åkte han inte skidor men däremot kälke. Det var både lite läskigt (när kälken välte och man fick snö i ansiktet) och roligt (när Pappa V åkte ner med alvin klein nerför en lååång nerförsbacke). Men man blir väldigt trött av att åka kälke och det är tur att den har ett ryggstöd, för alvin klein somnade sittandes på kälken varje gång vi drog hem honom...



Annars springer han omkring - allt stabilare och allt snabbare, når upp till saker vi inte kunde drömma om att han skulle nå, och gör massvis med nya tecken (katt, byta blöja, var?, uggla, mer, musik). Favoritsysselsättning verkar nu vara att sätta/skruva på och av lock på burkar och flaskor, det kan han hålla på med länge. Och numera är det han som borstar mina tänder (se bild), borstar mitt hår, smörjer in mitt ansikte med ansiktskrämen han skulle ha haft etc. :-)