alvin klein tycker om! och sjunger

oj, det är så länge sedan jag skrev (aja baja! - men jag har varit sjuk i två veckor ju!) och så mycket jag inte skrivit om, så var ska jag börja?

För ett par dagar sedan tittade alvin klein och jag i en av hans många böcker och där var en liten katt. Då pekade han på katten och talade om att "Ajin tyckel om katten!" och han tycker om mamma och pappa och farmor och farfar och mormor och morfar och så vidare - men han tycker inte om hundar, för de skäller så. Det har han fått lära sig hos sin dagmamma, som vårdar sin mors hund.

Och så tycker han speciellt mycket om mammas mage just nu, för därinne är "mammas bebis" (fast det är ju pappas bebis också, förklarar jag för honom). Han klappar gärna på magen och talar om att bebisen ska komma ut och då blir han "stoleblol" och ser väldigt stolt ut. Igår trummade han för bebisen, andra dagar sjunger han för den.

Helst vill ju alvin klein att jag sjunger för honom ("sjunga" användes även synomymt för att läsa eller berätta saga) men nu börjar han sjunga själv också. På sitt eget lilla vis. Hör själv en kortversion av - ja, vad sjunger han egentligen? (19,5 MB)

- Ajin b'a - mamma b'a?

Ofta frågar alvin klein om vi mår bra.

- Ajin b'a - mamma b'a? (= Alvin mår bra, mår mamma bra?)

Och svarar man då att man tex har ont i huvudet eller i halsen (vilket är fallet just nu) så protesterar han:

- Nej, mamma b'a! och så nickar han för att bekräfta att allt är okej. Med mig. Och då känns ju allt redan mycket bättre.

Igår morse när han hade vaknat och kom in i vårt sovrum låg jag kvar i sängen för jag kände mig risig. Men alvin klein insisterade inte som vanligt på att "mamma b'a" när jag sa att jag hade ont i huvudet och i halsen. Utan han började visa var han hade ont överallt.

- Ajin ont där! sade han och pekade på huvudet, halsen, ryggslutet och knäna. Men när jag hade blåst på hans huvud, hals, ryggslut och knän var allt bra igen. Pust. Vilken tur! För jag började bli orolig att han skulle utvecklas till hypokondriker eller nåt.

De ovan nämnda ställena är där det brukar göra ont på hans nära och kära (utan att nämna namn), vilket han också gärna talar om. Andra ställen det kan göra "ont" på enligt alvin klein är pekfingret med rött eldmärke (det har han haft sedan han föddes) och armvecken (där han ser blå ådror).

Men om han däremot gör illa sig, typ slår i huvudet med en duns, då är han tapper som få och förnekar att det gör ont, gnäller visserligen en liten stund men sedan är allt "b'a" igen.

trött, tröttare, alvin klein

alvin klein har extraögon på kinder och händer

När jag hämtade alvin klein hos dagmamman på eftermiddagen idag, "varnade" hon mig att han skulle kunna vara trött, för han hade inte sovit middag. Dessutom hade huset varit fullt av både yngre och äldre barn och alvin klein hade som vanligt busat runt med dagmammans döttrar (4 och 7 år gamla).

Vad det betydde fick jag veta ungefär två timmar senare. Då hade alvin klein hittat en minidammsugare i en av Pappa V's lådor och ville sätta på den och dammsuga. Så jag satte sladden i urtaget och dammsugaren började vråla och alvin klein blev lite rädd. Så jag stängde av dammsugaren, men från det ögonblicket var ingenting mer okej. Han ville dammsuga men jag fick inte sätta på den igen. Att den var avstängd var inte heller okej. Och sladden - ville han att jag skulle ta ur den igen eller att den skulle vara i urtaget? Jag blev inte riktigt klok på det.

Men vad jag visste var att detta bara är ett symptom på att alvin klein är antingen a) hungrig eller b) trött (eller både ock), och jag ville få honom i säng så snart som möjligt. Gjorde i ordning havregrynsgröt som han inte vidrörde för han satt i matstolen och bölade över att han ville tända födelsedagsljusen han hade hittat i en annan låda. Och de skulle stå på en tårta, och den skulle vara hans!

Ungefär så mycket förstod jag av det han fick ut ur sig trots gråten. Så jag gjorde det enda jag kunde göra: tog upp honom i min famn för att trösta, och han vilade sitt huvud mot min axel. Det gör han bara om han är mycket trött. Och efter att jag bytt hans blöja o satt på pyjamasen tog det inte mer än ett par minuter så somnade han i min famn.

Då var klockan fem i halv sju. Han brukar inte sova mer än tio timmar på natten. Undrar när han kommer vakna? Och vara vrååålhungrig, för han har ju inte ätit sedan mellis hos dagmamman.