oväder och sommarhetta

i söndags kväll drog ett oväder över oss. Det kom snabbt och var över på fem-tio minuter. Jag hade precis talat om för min mamma på telefon att det hade spåtts sämre väder på kvällen och att jag nu kunde se lite moln ovanför oss, men jag tvivlade på att det verkligen skulle åska.

När jag en minut senare var uppe på övervåningen såg jag att himlen var alldeles skär och att det regnade några kilometer norr om oss. Så jag ropade till Pappa V att han kanske kunde ta in filten som fortfarande låg ute. Ett par sekunder senare vräkte regnet ner. Pappa V försökte ställa trädgårdsstolarna och bordet under tak (vilket inte hjälpte mycket) och jag sprang ut på husets framsida för att ta in barnvagnen som stod ute. Stackars alvin klein placerade jag i vardagsrummet och beordrade honom att stanna kvar där.

Det vräkte ner och blåste ordentligt, åskan var rakt över oss. I byarna blåste vinden horisontalt, regnet flög som en vit vägg emot mig, och drog med sig grenar och blad och annat. Det verkade som om vinden kom jagande runt hushörnet bara för att träffa mig... Då smällde ytterdörren igen! Korsdrag. Och tyska ytterdörrar kan enbart öppnas med nyckel utifrån, så där stod jag i ovädret (utan husnyckeln, jag som ALLTID brukar ta med mig den om jag så bara tar ett steg utanför dörren) och alvin klein inomhus o hans pappa i trädgården på andra sidan huset i ovädret.
Panikringde på dörrklockan tills Pappa V äntligen kunde komma och öppna.

Ovädret knäckte träd och rev ner tak lite här och var, vår lilla stad hörde väl till de värst drabbade orterna. Vi hade nog tur som bara fick lite hagel i "normal" storlek, bara en kilometer härifrån var hagelkorna stora som duvägg. (hur stora dom nu är, ingen aning...)

Skillnaden mot vädret som härskar just nu kunde inte vara större. Sol, blå himmel, 34 grader. Det skulle bli upp till 36 grader idag, kanske inte just hos oss, men 34,2 grader räcker gott o väl. Jag och alvin klein har redan varit o badat, sedan middagstid håller vi oss inne i svala huset. Skööönt! Och alvin klein har precis vaknat efter att ha sovit en timme på soffan i en väldigt härlig sovställning.

sommarnattsfest och ormar

Igår kväll kom alvin kleins farmor förbi och satt barnvakt så att Pappa V och jag kunde gå på stans sommarnattsfest. Det är en fest som bara är en kväll om året och hela stan är på benen. Hela innerstan är avstängd för trafik och på gatorna och i parkerna spelas det livemusik, folk dansar, dricker öl och cocktails och äter mat (allt mellan klassisk tysk bratwurst till thailändska specialiteter och crepes till efterrätt) och tittar på och kanske köper något av alla väskor, smycken och godisar som säljs.

Igår var det dessutom perfekt sommarväder (29°C, blå himmel, lite augustisvalka senare på kvällen) och det var bra stämning på festen. Vi såg ett par dansshower som visades på lokala dansskolans scen, lyssnade på några rockkonserter och tittade på festens "höjdpunkt", fyrverkeriet. Festandes pågick till ettiden på natten och när försäljarna började plocka ihop sina stånd traskade vi hem. Eftersom alvin kleins farmor var gräsänka under helgen och skulle sova över hos oss, kände vi ingen större brådska.

Imorse när vi satt och åt frukost tittade alvin klein på sitt underlägg (som han fått av sin mormor och morfar) med vilda djur på. Han pekade på ett av djuren och sa klart och tydligt "orm". Och det var helt rätt. Så Pappa V visade honom lite fler ormar på videosnuttar vi hittade på internet. Men ännu mer spännande tyckte han nog att videofilmerna med brandbilar var - "tuuut tu, tuuut tu".

Men tillbaka till ormen: det intressanta är att jag bara har visat alvin klein en (tecknad) orm i en bok några gånger, tex i går, men inte framhävt den framför de andra djuren. Men alvin klein har memorerat ordet och kunde nu uttala det perfekt.

Och ändå är det så många ord han ännu inte uttalat, eller uttalar på ett eget sätt, ord som verkar svårare att säga.
Så har han kallat sin farfar för "Pa" ett tag (efer tyska "Opa"). Och för några dagar sedan övade hans farföräldrar med honom att säga Opa och nu kan han även det. Han går sedan dess omkring och säger ö-pa, ö-ba, å-pa.

Däremot kämpar han med att säga Oma (farmor på tyska), hon får nöja sig med att också kallas för å-pa!
Farmor och farfar har även försökt lära alvin klein att uttala mitt och Pappa Vs namn. Det senare har jag inte hört honom säga än, men mitt namn blir till å-ta.

Dagens bild: alvin klein visar att han kan använda sina fingrar till roligare saker än att teckna och äta med - se själv!

Vardagskaos

19 månader gammal är alvin klein 83 cm lång (enligt vår mätplanka på väggen) och väger ca 11 kg. De senaste veckorna har jag fått plocka undan allt mer klädesplagg som plötsligt är för små - det är då man märker att de växt, de små krypen.
Han kommer också åt allt möjligt nu - inte bara att han kan öppna alla dörrar, utan han pillar på precis allt som är på tex de yttersta 15 centimetrarna av diskbänken. Vilket gör att man måste plocka undan saker och skjuta annat längre in mot väggen. Vattenkokaren bla, usch jag blir rädd bara jag tänker på vad som skulle kunna hända, OM...

Men oftast hinner jag inte ens tänka så långt utan det är bara att vara snabb och hindra de värsta olyckorna när alvin klein klättar upp på stolar och bord eller försöker klättra ner i badkaret eller drar i handtaget på stekpannan jag precis diskat och samtidigt river ner all annan disk som jag ställt framför den där stekpannan...

När barnet sedan äntligen ligger i sängen och slumrar sött inser man att hela huset ser ut att ha blivit uppochnervänt. Överallt ligger saker på golvet: kläder, leksaker, kritor, tidningar, skor (och skohyllan gapar tom och en utomstående skulle säkert undra varför vi inte använder den?). Så börjar man plocka och röja undan och svär och lovar sig själv att imorgon, DÅ minsann ska alvin klein lära sig att plocka undan själv innan han går o lägger sig.

Sedan inser man att han är ju bara 19 månader gammal. Det kanske är för mycket begärt?

Hur som helst: jag läääängtar efter semester! Och snart, inte alls långt bort, ska vi flyga till solkusten, bo i stor lya med strand och pooler i närheten. Gratis barnvakt (!) tar vi med oss i form av alvin kleins farföräldrar.
Jag vill bara lägga mig på en mjuk sandstrand i solens värme, inte bli störd av någon, bli härligt solbrun (ok, det är bara en dröm) och svalka av mig i havet. Mmmm... längtar!



För ovanlighetens skull publicerar jag en bild på mig själv med alvin klein. Jag får ofta höra att han har "mina" ögon (nä, mina ögon har bara jag!), smilgropar och Pappa Vs ansiktsform. "En blond V" tyckte en kompis till mig, så hade jag aldrig sett på det förr, men jag tyckte på något vis om den beskrivningen.

potträning versus lässtund

Ja, som man förstår av överskriften så försöker vi träna alvin klein att gå på pottan. Med blandat resultat. De senaste dagarna har han gjort både det ena och det andra på pottan (utan detaljer - ni läsare som redan vet allt om detta behöver inte veta mer, ni som inte behövt bry er om temat hitills vill nog inte läsa om detaljerna). Men idag ville han inte göra varken eller - utan läsa. I timmar. Tyckte iallafall jag att det kändes som, eftersom jag skulle sitta bredvid hela tiden.

Inte för att alvin klein behövde sällskap eller tryggheten genom min närhet, utan för att han behövde någon som
a) höll i boken åt honom, och
b) läste boken för honom.

Gjorde jag inte det, eller lade undan boken en kort stund, så krävde han genast "böö" (= bok) igen. Suck.

Tillslut gav jag honom en gammal serietidning jag hittade (Hälge), den kunde han åtminstone hålla i själv medan han satt på toan.

Jag sjunger ju mycket för alvin klein, det mesta handlar om lamm, grodor, katter, elefanter, båtar och troll, men nu börjar jag nynna på en ny sång med något ändrad text (bye bye Ingeborg):

alvin klein på pottan satt,
satt där både dag och natt,
satt där hela veckan ut,
men på söndan (!) tog det slut.
alvin klein, det svämmar över,
det växer klöver,
på pottans kant...

sköna sommardagar i augusti

Igår kväll satte jag mig på terassen med ett glas rödvin i handen. Drack sakta ur vinet och njöt. Det var en skön augustikväll, ca 22 grader och stjärnorna tändes så sakta på himlen ovanför syrsornas sång.

Idag som igår var det underbart väder, mycket sol och lite vind, 30°C. Den största delen av dagen satt jag på ett klimatiserat kontorsrum, så det var inget problem. Efter dagens jobb hämtade jag alvin klein hos sina farföräldrar och åkte till badet (utomhusbassäng, fin barnbassäng). Eftersom jag hade berättat för alvin klein att vi skulle ta bilen och åka och bada, blev han mycket besviken när vi "mellanlandade" hemma för att hämta lite saker. Han var mycket otålig redan i bilen: Neej, *bada* (med tecken)
Trodde väl att vi inte alls skulle bada. Men vi kom fram till badet tillslut och då var allting bra igen.

Tyvärr hade jag inte med mig kameran den här gången heller. Fast det hade nog varit svårt att fota - jag får be någon om fotohjälp nästa gång.

För alvin klein sprang ut i vattnet (som går upp till knäna på mig) och ville inte hålla min hand som förra gången. Sedan rutschade han nerför vattenrutschkanan så snabbt att jag inte hann fånga upp honom, utan han hamnade med nästan hela huvudet under vattnet. Det skrämde inte honom, han bara skrattade och skulle åka rutschkana igen!

Sedan övade han att doppa sig - han hukade sig tills vattnet nådde bröstet eller hakan - ibland doppade han ansiktet också (men jag vill inte veta hur mycket av vattnet han drack...).

Han skrattade förtjust åt det hela och ville naturligtvis inte sluta bada. Men när jag såg att läpparna var mer blåa än röda och han skakade av kyla lurade jag upp honom ur vattnet.

Innan vi gick hem skulle han absolut titta på när några tonårskillar hoppade från en en-metersbräda och hamnade i vattnet med ett "plask!". Ju mer plask och stänk över oss desto bättre. Och alvin klein såg mycket begeistrad ut. När jag sa att vi skulle gå hem protesterade han: *en gång till* (med tecken) "ti till".

Han försökte tillochmed klättra upp på språngbrädan själv!

Synd att ingen papparazzi (eller mammarazzi) var i närheten och tog foton på vårt besök på badet.

En helt vanlig söndagmorgon...

Denna söndagmorgon hade två olika sidor: en mjuk, gosig och mysig, och en hård och smärtsam sida.

Det började för mig på det hårda sättet, vilket kanske förklarar varför dagen aldrig blev så där jättemyssöndagsaktig som man kanske hoppas på; för mig är hårt uppvaknande ett plötsligt rop eller skrik "maaammmaaa!!!" av en egentligen älskad liten unge och ett tilltal av en egentligen älskad make "ska jag hämta honom?". Allt detta inom loppet av en tiondels sekund, det är iallafall så jag upplever det när jag hårdhänt rycks ur min djupa sömn... Just då önskar jag att jag var någon annanstans - någonstans där man får sova ifred.

Sedan kommer alvin klein till mig i sängen och utdelar flera go'morronpussar och det mysigaste av allt: han gnider sin näsa mot min, och kramar mig. Flera gånger om. Gosigt, mysigt, härligt.
Men idyllen förstörs rätt snart: plötsligt tjongar ett litet men tungt barnhuvud rakt i min näsa. Och det gör så ont att jag inte ens kan ropa på Pappa V, som precis är i köket för att värma alvin kleins mjölk, att ta med något att kyla min stackars näsa med. För jag får inte ut ett ljud ur munnen, annat än en massa stön. Och näsan fortsätter att ömma hela dagen och hela kvällen, speciellt när jag pratar och äter.

När alvin klein har tröttnat på att mysa med oss i sängen klättrar han ner på golvet, sedan drar han mitt täcke över huvudet och leker tittut. Men så plötsligt, när han drar undan täcket från huvudet, trillar han omkull och slår bakhuvudet i golvet. Och hade jag inte redan vaknat vid det laget så vaknade jag nu. Kyla huvudet, trösta, kolla att allt är okej.

Börjar bli van vid det där nu, efter att alvin klein har trillat och gjort illa sig nästan varje dag den senaste veckan. Bulor i pannan, skrapsår på knäna, you name it...

Men jag tror att alvin klein brås på sin mor: inte bara näsan ömmar idag, utan under dagens lopp har jag även hunnit göra illa knät (farligt att sporta) och höften (elak möbel hoppade på mig...). Som genom ett under har jag inte gjort illa tårna. (Men dagen är ju inte slut än.)

Publicerar två bilder på alvin klein som visar ett par favoritsysselsättningar. läsa bok (bööö kallar han det) och dammsuga - mammas lilla hjälpreda.