Okej, jag har mycket att skriva om den senaste tiden, men börjar med ett citat från alvin klein från igår: jag försökte laga mat åt småkillarna medan alvin klein och lillebror morten gross rullade runt på köksgolvet i en omfamning. Jag frågade alvin klein vad de gör egentligen?
"Vi gör kärlek" svarade han.
Jag hoppades i mitt stilla sinne att det inte skulle vara en "direktöversättning" av "wir machen Liebe" resp. "we make love" - eller, ännu bättre: att han inte skulle börja säga så på tyska, för då skulle nog dagisfröknarna börja undra. Vad vet en treåring om sånt, liksom?
Men
gör sa han nog för att jag frågade vad de
gjorde. Och senare hette det ingenting annat än "
vi har kärlek" - varje gång alvin klein kramade om lillebror (eller mig också för den delen).
Det är äkta syskonkärlek det handlar om.
Vi är nu på långsemester del 2 - hos mormor och morfar i Sverige. Efter en mellanlandning på inte mer än två dagar och tre nätter i Tyskland flög vi hit. Det var klart att det inte skulle bli helt lätt för barnen att byta miljö så snabbt. Så sa alvin klein innan vi åkte att han inte ville flyga till mormor och morfar, utan han ville stanna hemma. Men det glömde han bort så snart vi var på flygplatsen.
Däremot hade morten gross lite större svårigheter med omställningen: den första veckan mötte han nya främmande människor (eller som han inte mindes längre) varje dag och alla ville hälsa på honom. Plötsligt blev han väldigt mammig och jag kunde inte ens gå ett par steg bort från honom utan att han började gnälla. Men den dagen han själv stod i medelpunkt, nämligen när han skulle döpas, verkade han trivas med all uppmärksamhet. Det blev ett fint dop, som hölls av prästen Ellen, maten var god, solen sken och myggorna stack...
Vi har hunnit med en hel del sedan vi kom hit, inte bara döpa morten gross, utan även fira Sveriges nationaldag, segla iväg med båten och komma hem igen, bada, jaga ännu mer mygg, fiska abborre, åka ångbåt, shoppa och träffa vänner. Pappa V var med de första två veckorna men nu måste han jobba igen. Stackarn.
Idag fyller morten gross 11 månader. Och han lär sig nya saker hela tiden. Som att han säger "
mamma" väldigt ofta (och
ma, mamamm osv), "
pappa" eller "
bappa", "'mpa" (= lampa) och mycket annat som man kan tolka efter situationen. Han har lärt sig flera tecken (vilket jag ju även lärde alvin klein): "lampa" var det första, nu har han lärt sig att klappa händerna och tecknen för "mer" och "dricka". De två sista använde han häromdagen tillsammans och blev väldigt glad när han fick mer att dricka. Tvåordsmening, hahaha!
Och morten gross har hunnit ta sina första steg utan att hålla i sig! Ena dagen tog han två steg själv ett par gånger, sedan ingenting, och idag: fyra steg! Och nu har han fått sina första riktiga skor. När vi provade dem i skoaffären ville han inte sluta knalla omkring med mig och invigde skorna genast med en liten promenad på stan. Och idag höll han i morbror B's hand och gick nästan 200 meter i sina nya skor!
PS: Bilder kommer!
