söndag 2 augusti 2009

En helt vanlig söndagmorgon...

Denna söndagmorgon hade två olika sidor: en mjuk, gosig och mysig, och en hård och smärtsam sida.

Det började för mig på det hårda sättet, vilket kanske förklarar varför dagen aldrig blev så där jättemyssöndagsaktig som man kanske hoppas på; för mig är hårt uppvaknande ett plötsligt rop eller skrik "maaammmaaa!!!" av en egentligen älskad liten unge och ett tilltal av en egentligen älskad make "ska jag hämta honom?". Allt detta inom loppet av en tiondels sekund, det är iallafall så jag upplever det när jag hårdhänt rycks ur min djupa sömn... Just då önskar jag att jag var någon annanstans - någonstans där man får sova ifred.

Sedan kommer alvin klein till mig i sängen och utdelar flera go'morronpussar och det mysigaste av allt: han gnider sin näsa mot min, och kramar mig. Flera gånger om. Gosigt, mysigt, härligt.
Men idyllen förstörs rätt snart: plötsligt tjongar ett litet men tungt barnhuvud rakt i min näsa. Och det gör så ont att jag inte ens kan ropa på Pappa V, som precis är i köket för att värma alvin kleins mjölk, att ta med något att kyla min stackars näsa med. För jag får inte ut ett ljud ur munnen, annat än en massa stön. Och näsan fortsätter att ömma hela dagen och hela kvällen, speciellt när jag pratar och äter.

När alvin klein har tröttnat på att mysa med oss i sängen klättrar han ner på golvet, sedan drar han mitt täcke över huvudet och leker tittut. Men så plötsligt, när han drar undan täcket från huvudet, trillar han omkull och slår bakhuvudet i golvet. Och hade jag inte redan vaknat vid det laget så vaknade jag nu. Kyla huvudet, trösta, kolla att allt är okej.

Börjar bli van vid det där nu, efter att alvin klein har trillat och gjort illa sig nästan varje dag den senaste veckan. Bulor i pannan, skrapsår på knäna, you name it...

Men jag tror att alvin klein brås på sin mor: inte bara näsan ömmar idag, utan under dagens lopp har jag även hunnit göra illa knät (farligt att sporta) och höften (elak möbel hoppade på mig...). Som genom ett under har jag inte gjort illa tårna. (Men dagen är ju inte slut än.)

Publicerar två bilder på alvin klein som visar ett par favoritsysselsättningar. läsa bok (bööö kallar han det) och dammsuga - mammas lilla hjälpreda.



1 kommentar:

Erika sa...

Aj aj aj aj, det kan vara farligt att vara småbarnsförälder. När Elias var bebis så lyckades han ju få in en tå i vrdera näsborren på sin far och sen sparkade han till.
Inte kul!