tre år och ett halvt

alvin klein fick en riktig cykel!




alvin klein har hunnit fylla tre år. Och morten gross ett halvt. Därmed är alvin klein sex gånger så gammal som lillebror.

Sedan alvin klein fyllde tre år berättar han ofta för mig om "när jag var liten..." - dvs tiden innan han fyllde tre. För när man är tre år är man stor. Fast ibland vill han vara liten igen. Och då talar jag om att det är okej, med tre år är man fortfarande liten, om man jämför med hur stor man är när man är vuxen. Eller går i skolan. Ofta säger alvin klein att han är ettochetthalvt år. Varför vet jag inte. Ett bra tal kanske bara. Och hälften av tre. Ibland berättar han för mig om när jag var liten vad han gjorde då. För han anser att när jag var liten fanns han också. När jag frågar vem han var då, svarar han ibland att han då var min mamma, min pappa eller helt enkelt alvin klein.

Men ikväll var han tomten, som gick omkring med sin "säck" (en låda) full med leksaker och delade ut dem till de snälla barnen (morten gross, mig och Pappa V). Varför? Jo, uppe i arbetsrummet står det två stora lådor med en riddarborg i. Vi har velat ge den till honom länge men samtidigt finns det inte riktigt plats för den. Och redan långt innan jul samlade alvin klein och jag ihop en massa leksaker som han ändå inte använder och ställde dem på vinden, för att han nån gång skulle få plats med sin riddarborg. Och nu ville han nog se till att äntligen få plats för den.

Stackarn, vad han måste ha lidit - jag har nog inte förstått det hitills: här försöker han få plats med sin riddarborg och plockar undan en massa roliga leksaker. Sedan kommer julen och han får en massa nya saker. Några veckor senare fyller han år och överöses av ännu mer saker. Hur ska han kunna få sin riddarborg i trä då, när det är ännu mindre plats? Det var då tomten kom fram och gav bort alla leksaker, så att alvin klein äntligen skulle få borgen. (Han ska få den imorgon)

Fast en sak ville han ju jättegärna ha till födelsedagen förståss: ett dragspel! Han nämnde det för första gången en knapp vecka innan födelsedagen, och det var faktiskt det enda han pratade om. En kompis till oss frågade honom vad han önskade sig:
- Ingenting. Förutom ett dragspel, sa han och suckade, som om det vore nånting som aldrig skulle gå i uppfyllelse. Då kunde han ju inte ana att jag hade beställt ett åt honom redan, som kom fram lagom till barnkalaset...

Och morten gross har redan hunnit fylla ett halvår! När alvin klein fyllde sex månader "firade" han dagen med att börja krypa på riktigt (vi provsatt utemöbler och Pappa V satte ner alvin klein på bordet framför sig, varpå bebisen plötsligt bestämde sig för att istället för att gunga på alla fyra krypa iväg, snabbt som sjutton!) och resa sig upp i lekhagen (som vi fick sänka botten på för att kunna njuta av middagen vi precis höll på att laga).

SOM TUR ÄR (för våra nerver!) är inte morten gross riktigt lika snabb som storebror. Men det saknas nog inte mycket där heller (herregud, det har bara gått en vecka sedan han blev ett halvår, ju!). Han har ju stått på alla fyra och gjort sina krypförsök ett bra tag nu. För några dagar sedan började han plötsligt krypa baklänges, men det tyckte han väl var så dumt så han började öva sig att sätta sig upp istället. (Vilket har lett till minst ett blåmärke i pannan.)
Framåt kommer han iallafall om han vill, för han ålar sig fram till de spännande saker han ser i golvhöjd. Som mussladden till bärbara datorn som brukar ligga längst ner i hyllan, den gillar han att tugga på efter att han dragit ur den ur USB-urtaget... Det är dags att börja bebissäkra hemmet igen! Imorse försökte morten gross resa sig upp. Men han höll i en av alvin kleins små barnstolar som naturligtvis välte till så försöket slutade inte så bra. Annars försöker han ständigt träna musklerna med armhävningar (raka ben, raka armar). Efter det är han så trött att han inte orkar någonting alls. Men viljan finns där!