puss på dig!

Natten till igår (söndag) var inte bra. alvin klein väckte oss genom att skrika rakt ut sittandes i sängen, men han var inte riktigt vaken. Är det det man kallar nattskräck? Iallafall så var jag vaken nästan två timmar på tidiga morgonen, innan jag fick alvin klein och mig själv att somna om. Sedan vaknade jag inte förrän kvart i nio, av att alvin klein överöste mitt ansikte med pussar.

Smack smack, "mamma", kram. Smack.

Så även om jag kände mig nertyngd av tusen stenar när jag vaknade, så blev jag rätt snabbt på gott humör. Ännu bättre blev det av att alvin klein och Pappa V lät mig sova ytterligare ett par timmar efter pusskalaset.

När alvin klein skulle sova häromkvällen, låg han i sin säng och jag kom in till honom lite då och då för att visa att jag är i närheten. Jag klappade honom på ryggen, han rullade omkring som vanligt, och ville inte ligga stilla. Då sa jag att "nu får du försöka sova", varpå han satte sig upp i sängen och skrattade. Jag skulle precis be honom lägga sig ner igen, när han gav mig tre slängkyssar och vinkade hejdå!
Han tyckte väl att jag kunde gå iväg, så jag reste mig och sa go'natt, och genast upprepade han slängkyssarna och vinkningen. Sedan somnade han i sin säng utan att ropa efter mig igen.

Tänk om det alltid kunde vara så enkelt att natta ett barn...