kramgott

Pappa V är hemma igen, alvin klein har sovit mycket och gott och allting känns positivt igen. Och även om det lät som om allt var pest och pina förra veckan så fanns det naturligtvis ljusglimtar. Även då.

Som när alvin klein kramar om mig och klappar mig tröstande på armen/ryggen. Speciellt i fredags verkade det som om han märkte att mamma kan nog behöva lite uppmuntran, hans kram och klappningar var speciellt intensiva.

Som när jag kom till hans farföräldrar för att hämta honom i fredags. När han såg mig sprang, nej kutade han så snabbt han kunde (och höll i farmors hand) fram till mig, med ett glädjeskratt.

Dessutom kan man inte annat än att glädjas åt hans utveckling. Speciellt den språkliga. Favoritord just nu: öra. Låter mer som "ö-a" eller på tyska "å-h". Först visar han sitt öra, sedan vill han ta på mammas, pappas, farmors etc. öra eller öron. Sedan sitt ena öra igen, och mammas/pappas/farmors öra etc. Han kan hålla på sådär i en evighet. Precis som småbarn gör.