nobelpristagarnamn och syskonkärlek

"Henry – ett namn för Nobelpristagare" läste jag just på DN's hemsida. Gäller det även om Henry är andra förnamnet - eller räcker det bara till en nominering?

Henry är morten gross' andranamn, efter sin gammelmorfar som fyllde unga 90 år dagen efter morten gross föddes. Och i början av juni ska det bli oficiellt, med dop. Äntligen. Men å andra sidan så döptes alvin klein först straxt före sin ettårsdag, och tyckte det var roligare att hålla mig i handen och gå omkring vid altaret och klättra uppför trappan till prediktstolen, än att lyssna på vad prästen talade om.

Så jag vet vad vi har att vänta oss den här gången. För morten gross har just upptäckt nöjet med att hålla sin mamma i handen och traska omkring... Så den lilla fördelen jag hoppades vi skulle ha med att döpa honom när han "bara" är tio månader gammal försvann...



Jag har inte skrivit i bloggen på länge. Det beror mest på att jag inte har orkat, för det är något jag gör på kvällen när de små sover. Men nätterna har varit alltför korta och med mycket vak. Ett tag vaknade morten gross klockan 05.20 varje morgon. Man kunde ställa klockan efter honom. Somnade han om så var det ofta i samma ögonblick som alvin klein vaknade - och väckte lillebror igen.

Men värst var det när morten gross var sjuk för tre-fyra veckor sedan - han fick akut bronkit och sov väldigt dåligt, och även när han blev frisk var nattsömnen störd. Kanske jag skämde bort honom lite när han var sjuk, för han fick ofta somna i min famn eller liggandes på mage på mitt bröst. Som när han var nyfödd. Mysigt...

Han är otroligt gosig, och vi får många kramar och blöta pussar av honom. Och han gosar gärna med sin storebror. Imorse busade alvin klein och morten gross med varandra i stora sängen. En syn för ögat och en fröjd för själen. Syskonkärlek!



Och de hade nog speciellt roligt med varandra, för den senaste veckan har de inte kunnat leka med varandra så mycket. Fast alvin klein var hemma från dagis. Han hade nämligen ögoninflammation som ju smittar lätt och därför försökte vi hålla killarna isär. Nen nu är han bra igen, tror jag, och jag tror även att vi andra har klarat oss ifrån det, peppar peppar...