meningar med två ord

Det vore kanske att överdriva att påstå att alvin klein redan kan säga meningar med två ord. Iallafall i vanlig betydelse. Men igår, när han fick penna och papper att rita med, talade han om för mig att han skulle rita en blomma (det är det jag alltid ritar åt honom, typ det enda jag numera kan rita och man ser vad det är...). Han tecknade "blomma" och "rita", med teckenspråk alltså. Och uprepade det flera gånger.
Det han ritade däremot såg mest ut som streck som gick åt alla håll. Men konstnären har ju sin frihet, den vill jag inte nalla på.

På kvällen brukar Pappa V och alvin klein vinka go'natt till grannens katt, som oftast sitter på en mur som vi ser från övervåningen. Men ikväll kom vi hem lite sent (från alvin kleins farfar, som fyllde år idag) och katten var inte på plats. Pappa V talade då om för alvin klein att katten nog redan sov. Det berättade alvin klein för mig: "sover" plus "katten".

Så även om alvin klein ännu inte talar så många ord, kan han redan sätta ihop flera tecken och bilda meningar. Det tycker jag är coolt. Jag är såååå glad över att vi började med teckenspråk, för vi har verkligen kul med det. alvin klein vill kommunicera hela tiden. Han tittar på mig när jag gör ett nytt tecken och försöker göra efter på en gång. Han hittar på egna tecken. Och kombinerar dem. Även med talade ord (eller tex djurläten, som tecken för får och "bäääh").

Och jag tänker inte lyssna på alla tråkiga människor i min omgivning som tror att teckenspråket försenar hans inlärning av talade ord (som man sedan inte förstår, för det barnet säger inte ens liknar det riktiga ordet och bara leder till frustration hos alla inblandade). Som säger att det är dags att sluta med teckenspråk så att han äntligen lär sig tala. Som om det ena utesluter det andra? De som säger så har inte fattat någonting!