Barnomsorg i Tyskland är minst sagt ett sorgligt kapitel. Speciellt för barn under tre år. För dem finns det i princip inga dagisplatser alls (endast 1,3 procent av alla barn under tre år i Tyskland har dagisplats på ett kommunalt dagis!). I staden där vi bor finns det 12 "för-dagisplatser" för barn från två år på ett evangeliskt dagis, och de platserna ges nog enbart till barn som har äldre syskon på samma dagis. Och det innebär ju inte heller heldagsplatser utan oftast handlar det om platser från tidigast kl. 8 till kl. 12, utan lunch. Även för barn från tre år, alltså. Inget för den förälder som vill eller måste jobba. Föräldrer? Jag hade lika gärna kunnat skriva mamma, för mycket i tyska samhället bygger på hemmafruprincipen och det är få pappor som stannar hemma och passar barn.
Nåja. Ett annat alternativ för småttingar här i orten är ett privatdagis. Där tar de hand om barn från sex månaders ålder tills de är 3-4 år och får en "riktig" dagisplats. Men det kostar skjortan, minst sagt, 900 euro i månaden för 30 timmar i veckan. Inte roligt.
Då är ju dagmamma nästan gratis, med "bara" 700 euro. Och den möjligheten har vi nu fått, från och med april/maj. Och plötsligt vet jag inte vad jag vill, längre... Å ena sidan vill jag jobba (deltid), speciellt som vi äntligen får ett äkta dokumentmanagementsystem på jobbet nu. Dessutom är det tråkigt att bara vara hemma, "taket trillar ner på huvudet på mig" som man säger i ett tyskt talesätt. Å andra sidan kan jag i sånt fall inte planera sommaren som jag vill, typ åka hem till Sverige ett längre tag. Hmmm.
Dagmamman verkar trevlig och har bra hand med småbarn. Men hon pratar rätt dålig tyska och jag märkte att hon inte alltid förstod vad jag sade. Så det kan nog lätt bli missförstånd. Och alvin klein skulle lära sig felaktig tyska av henne (vilket kanske inte är så farligt, jag vet inte???).
Det finns många fler argument för och emot dagmamma och för och emot att börja jobba i maj, de tänker jag inte redogöra för här. Jag känner mig i alla fall kluven. Vad ska jag göra?
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
5 kommentarer:
Vilket jobbigt dilemma du hamnat i. Förstår att det måste vara trist att bara vara hemma jämt. Du kan ju alltid börja jobba i höst, så kan du vara mycket i Sverige i sommar? ;)
Och jag hade gärna åkt ner till er nu meddetsamma. Kanske tar och säger upp mig så jag får min frihet tillbaka ;P Helt seriöst alltså!! :)
Det värsta är att jag håller med Annika, men det kanske beror på att jag är MORMOR
Tag ett vitt A4 ark. Vik det uppifrån och ner På vänster sida skriver du fördelarna, på höger sida nackdelarna. Var noggrann. Lycka till! Morfar Curts råd till mig , när jag var i dilemma.
Annika! Se till att ha ett nytt jobb innan du säger upp dig, friheten tar även slut om man inte har pengar kvar och oviss framtid!!! dessutom, det är skittrist att bara vara hemma, tro mig! Kram!
Jag förstår dig för jag avlider nästan av att vara hemma även om det inte ens är alla kvällar... Men nu är det vår o därefter sommar, tänk vad mycket roligt du kan hitta på med Alvin då! Bara bus o lek, behöver ju inte va hemma alls! Sola bada o pina colada! Eller så kan vi byta, jag tar Alvin i sommar och du jobbar så kan jag sola o leka hela sommarn. Wiiii!!!
Om EN MÅNAD kommer jag! Tjohej!
Skicka en kommentar