halva tjocka släkten och en hel del bus

terrängträning?


kram brorsan!

Vi (barnen och jag) har tillbringat en vecka i Göteborg - det blev en riktig släktträff: moster L, som lät oss bo hemma hos henne, och barnens gammelmormor, gammelmorfar och gammelmoster. Dessutom bilade mormor och morfar och morbror B ner för att träffa oss. Vilket inte bara var roligt, utan även mycket praktiskt och rentutav nödvändigt, för annars hade jag ju knappast haft en ledig sekund hemma hos gammelmorföräldrarna, där det står så mycket fina saker som morten gross kunde pilla på...

Tack alla som gjorde vårt Göteborgsbesök så trevligt och mysigt! Jag kommer gärna tillbaka, saknar er redan!

Väl hemma igen trodde jag att jag kunde pusta ut - vårt hus är väl ändå barnvänligt. Eller? En händelse fick mig att tänka om. Jag var med alvin klein i badrummet på övervåningen och morten gross knallade omkring för sig själv i hallen utanför badrummet. Så tyckte jag att jag skulle se efter vad han gjorde och fick en smärre chock. För jag såg bara rumpan och benen på honom. Resten av hans lilla men starka kropp hade krypit under trappgrinden, som är en sån där modell av tyg som rullas ihop när man öppnar den, vilket är praktiskt för att det sparar plats, men har vissa andra nackdelar, som jag nu fick erfara.

Där hängde alltså morten gross halvvägs nerför trappan typ, och när jag - skräckslagen (jag trodde att han skulle kana igenom och ramla ner) - försökte dra upp honom igen, skrattade den lilla busungen bara och höll i sig i trappstegskanten. Rackarunge!

Nåväl, jag fick upp honom igen. Fem minuter senare försökte han krypa under grinden igen.


Detta var allt jag såg av morten gross (scen efterställd med hjälp av dockan Bobo, inga levande varelser eller dockan kom till skada),



och så här ser det ut uppifrån. Fast morten gross är större än dockan och nådde ner till nästa trappsteg.

Dumt nog kan man inte montera den sortens trappgrind ända ner i golvet just där uppe utan det är en springa på ca fem centimeter mellan golv och grind. När alvin klein var liten (hahaha!) var jag rädd att han skulle försöka ta sig igenom där, men han gjorde aldrig det, så jag har inte bekymrat mig så mycket om det. Ända tills nu. Suck.

Så det passar just nu väl att vi knappt har hunnit vara hemma denna vecka. Barnens kusin M, som är fem månader äldre än alvin klein, hälsar just på hos barnens farmor och farfar, och alvin klein vill naturligtvis tillbringa nästan varje vaken minut tillsammans med kusinen. De tjuter av glädje när de ses, och de leker och busar med varandra som bästa vänner och hade det inte varit för den lilla åldersskillnadens skull hade man kunnat tro att de är syskon.

Häromdagen klädde båda kusinerna ut sig till lejon respektive tiger och gick så till lekplatsen. Om de skrämde några andra barn? Ja, en pojke som var utklädd till pirat. Berättade alvin klein iallafall för mig.




grrr!